byggaltan.se

Bygga trappa till altanen: steghöjd och djup

Avancerad

Av Byggaltan-redaktionen · Uppdaterad 21 juni 2026

Beräkna bekväm steghöjd och stegdjup med stegformeln så trappan blir säker och behaglig att gå i.

Trall, räcke och trappa

En altantrappa som “känns fel” är nästan alltid resultatet av fel steghöjd och stegdjup. Du märker det direkt i benen: stegen är för höga och korta, du snubblar på vägen ner och får ta i för mycket på vägen upp. En trappa som däremot är rätt beräknad går du i utan att tänka på den – och det är hela poängen. I den här guiden går vi igenom hur du räknar fram bekväma, säkra steg med den klassiska stegformeln, vilka mått som gäller utomhus, och hur vi på Byggaltan löser det i praktiken när altanbyggaren bygger din altantrappa nyckelfärdigt.

Eftersom altanbyggaren levererar både material och arbete – med fast pris och ROT-avdrag på arbetsdelen – tar de altanbyggare du anlitar via Byggaltan hand om hela kedjan från beräkning till färdig trappa. Men det skadar inte att förstå tänket bakom, så att du vet vad som gör skillnaden mellan en trappa som håller i 25 år och en som knakar och vippar redan första hösten.

Steghöjd 15–18 cm Stegdjup 26–30 cm Jämn steghöjd hela vägen — 2×steghöjd + stegdjup ≈ 60–64 cm.

Bekväma mått för en utvändig altantrappa: håll steghöjden jämn hela vägen så att ingen snubblar.

Stegformeln: grunden för en bekväm trappa

All trappbyggnad utgår från en enkel insikt: ju högre du kliver, desto kortare blir ditt naturliga steg framåt. Den klassiska stegformeln fångar det matematiskt:

2 × steghöjd + stegdjup = 60–64 cm

Siffran utgår från en genomsnittlig stegslängd på cirka 60–64 cm. Håller du dig inom spannet får du en trappa där rytmen i kroppen stämmer med rytmen i stegen. Ett par exempel:

SteghöjdStegdjup2 × höjd + djupOmdöme
16 cm30 cm62 cmIdealiskt utomhus
17 cm28 cm62 cmMycket bra
18 cm26 cm62 cmBra, något brantare
20 cm24 cm64 cmÖvre gräns, brant
15 cm35 cm65 cmFör flackt, tar mycket plats

Lägg märke till att flera kombinationer landar i spannet – det finns alltså inte ett enda rätt svar, utan ett fönster av bra lösningar. Ute väljer altanbyggaren gärna den lägre änden, runt 16 cm steghöjd, eftersom man ofta bär brickor, blomlådor och kassar.

Mät den totala höjden rätt

Innan du räknar steg måste du veta exakt hur högt trappan ska ta dig. Mät det vertikala avståndet från färdig marknivå (eller plattan/grusbädden där nedersta steget landar) upp till altanens trallöveryta. Det är denna totalhöjd som ska delas upp i lika höga steg – aldrig ojämna, eftersom hjärnan ställer in foten efter det första stegets höjd och sedan litar blint på att resten är likadana.

Räkna så här:

  1. Mät totalhöjden, till exempel 64 cm.
  2. Dela med önskad steghöjd: 64 / 16 = 4 steg.
  3. Får du ett ojämnt tal, justera höjden tills den går jämnt upp. 70 cm / 16 = 4,4 → testa 4 steg à 17,5 cm eller 5 steg à 14 cm.
  4. Kontrollera valet mot stegformeln.

Proffstips: Räkna alltid altanens trallöveryta som det översta “steget” och lägg sista sättsteget med samma höjd som de övriga – ett sista steg som avviker bara någon centimeter är den vanligaste orsaken till snubbel uppe vid altankanten.

Stegdjup och hur trallen påverkar måttet

Stegdjupet – planstegets djup framifrån och bakåt – avgör hur stor del av foten som får stöd. Utomhus rekommenderar vi minst 25 cm, helst 28–30 cm. Med en dubbel rad trall (två brädor på varje plansteg) landar djupet naturligt runt 28 cm, vilket både ser proportionerligt ut och ger gott fotfäste i ytterskor.

Tänk också på lutningen: varje plansteg ska ha någon enstaka millimeters fall framåt eller en liten springa mellan brädorna så att regnvatten rinner av och inte blir till en isfläck i november. Springa på 4–6 mm mellan trallbrädorna är lagom. Vilket virke du väljer påverkar både djup och hållbarhet – läs mer i vår guide om att välja trallvirke.

Bärande konstruktion: vangstycken och centrumavstånd

Stegen sitter på lutande bärbalkar som kallas vangstycken (eller trappvanger). För en trappa upp till cirka 1 meter bred klarar man sig med två vangstycken i tryckimpregnerat virke, typiskt 45 × 195 mm. Blir trappan bredare än 1 meter lägger vi in ett tredje vangstycke i mitten så att inte planstegen svajar.

Centrumavståndet (c/c) mellan vangstyckena bör inte överstiga cirka 50 cm för trall i 28 mm tjocklek, annars fjädrar steget under foten. Vill du fördjupa dig i hur c/c och dimensioner hänger ihop, se guiden om trall, c/c-avstånd och dimensionering. Hela trappan ska stå på ett frostfritt fundament – plintar, betongplattor eller markskruv – så att tjälen inte lyfter den snett under vintern.

Säkerhet, räcke och halkskydd

Från och med tre trappsteg, eller där fallhöjden vid sidan blir cirka 50 cm, monterar altanbyggaren ledstång på minst en sida. Greppvänlig höjd på ledstången är runt 90 cm mätt lodrätt från stegnosens framkant. Har du barn eller husdjur kompletterar vi gärna med spjälräcke där öppningen mellan spjälorna håller sig under 10 cm, så att inget litet huvud kan fastna.

Halka är den underskattade faran på en utomhustrappa. Altanbyggaren löser det med spårad trall, halkskyddslist i stegnosen eller ett tunt lager halkskyddsfärg på de mest utsatta stegen. Stegnosen – den främre kanten – bör vara lätt avrundad eller fasad så att den inte flisar sig och så att foten glider av mjukt.

Vanliga misstag

Vad kostar en altantrappa?

Priset beror på höjd, bredd, virkesval och om räcke ingår. Som riktspann ligger en enklare nyckelfärdig altantrappa på i storleksordningen 8 000–18 000 kr, medan en bredare trappa i lärk eller komposit med räcke och halkskydd snarare hamnar runt 18 000–35 000 kr. Eftersom firman du anlitar utför arbetet kan du dra ROT-avdrag på arbetsdelen, vilket sänker din faktiska kostnad. Detta är riktvärden – din exakta offert beror på platsen och dina materialval. Vill du veta hur infästning av trallen på stegen ska göras snyggt och hållbart, läs om att skruva eller dölja skruven i trallen.

Vill du ha hjälp att räkna fram rätt steghöjd och få ett fast pris? Prova kalkylatorn för en snabb uppskattning, eller begär offert så kommer altanbyggaren du anlitar ut, mäter upp och bygger trappan färdig åt dig – material och arbete i ett.

Vanliga frågor

Vilken steghöjd är bekvämast för en utomhustrappa?

För en utvändig trappa ligger den bekväma steghöjden mellan 15 och 18 cm. Lägre steg (runt 16 cm) känns behagligare ute där man ofta bär saker och går i ytterskor. Boverkets byggregler tillåter upp till cirka 20 cm, men i praktiken bygger altanbyggaren sällan så högt.

Hur djupt ska ett steg vara?

Stegdjupet (plansteget) bör vara minst 25 cm, gärna 28–30 cm för en altantrappa. Då får hela foten plats även i grova skor. Med komposittrall eller dubbel trall blir djupet ofta runt 28 cm vilket fungerar utmärkt.

Vad säger stegformeln?

Stegformeln lyder 2 × steghöjd + stegdjup = 60–64 cm. Den utgår från det naturliga steget när man går. Hamnar din kombination inom spannet känns trappan jämn och bekväm; ligger den utanför blir den antingen för brant eller för flack.

Behöver en altantrappa räcke?

Räcke krävs när fallhöjden vid sidan av trappan blir cirka 50 cm eller mer, eller vid fler än ett par trappsteg. Vi rekommenderar alltid ledstång på minst en sida från och med tre steg, både av säkerhetsskäl och för komfort.

Relaterade guider