byggaltan.se

Välja grund till altan: plintar, betongplattor eller markskruv

Nybörjare

Av Byggaltan-redaktionen · Uppdaterad 21 juni 2026

Översikt som jämför de vanligaste grundtyperna för altan och trädäck och hjälper dig välja rätt utifrån mark, höjd och budget.

Altanens grund och stomme

Allt du ser ovan jord på en altan – trallen, räcket, den vackra hörnbänken – vilar på något du aldrig kommer att se igen efter att bygget är klart: grunden. Och det är just därför grundvalet är så lätt att slarva med, fast det är det som avgör om altanen står rak och fast om tio år eller börjar luta och gunga redan andra sommaren. Här går vi rakt igenom de tre vanligaste grundtyperna – betongplintar, markplattor och markskruv – så att du förstår vad som passar din mark, din höjd och din budget. Altanbyggaren bygger altanen nyckelfärdigt med både material och arbete till fast pris, så det här är kunskapen vi själva lutar oss mot när altanbyggaren projekterar din grund.

De tre grundtyperna i korthet

Betongplintar är den klassiska, beprövade lösningen. Vi borrar eller gräver hål ner till frostfritt djup, ställer ett rör eller en form och gjuter en plint, alternativt sätter en prefabricerad betongplint. Ovanpå sitter en justerbar stolpsko eller ett plintben som bär stommen. Plintar klarar tunga konstruktioner, höga altaner och tjälen utmärkt.

Markplattor (betongplattor, ofta 350x350 mm eller 500x500 mm) läggs på ett komprimerat och dränerat bädd av makadam. Det är den enklaste och billigaste lösningen för en låg altan på fast, bärig mark. Nackdelen är att ytligt liggande plattor är känsliga för tjäle och sättning om underlaget inte förbereds rätt.

Markskruv är en galvaniserad stålskruv som skruvas ner i marken med maskin, vanligen 68-114 mm i diameter och 80-160 cm lång. Den når snabbt ner till bärig mark utan gjutning och utan torktid. Markskruv lyser särskilt på lös, blöt eller sluttande mark och där man vill undvika att gräva sönder en befintlig trädgård.

Frostfritt djup – det som avgör om altanen står rak

Den enskilt viktigaste faktorn för en stabil grund är tjälen. När vatten i marken fryser utvidgar det sig och kan lyfta allt som inte står tillräckligt djupt. Därför ska bärande grundpunkter normalt ner till frostfritt djup, vilket i större delen av Sverige ligger på ungefär 90-120 cm beroende på jordart och dränering.

Plintar och markskruv förs ner till det djupet och står därmed stabilt året om. Markplattor ligger däremot ytligt, och då blir dräneringen helt avgörande: ett ordentligt dränerande lager av makadam som leder bort vatten är skillnaden mellan en altan som ligger still och en som hävs upp en centimeter varje vinter. Vill du förstå mekaniken på djupet har vi en separat guide om frostfritt djup och tjälsäkring av altangrund.

Så jämför grundtyperna sig

EgenskapMarkplattorBetongplintarMarkskruv
Riktpris material per punktlåglåg-mellanmellan-hög
Tjälsäker utan extra åtgärdnej, kräver dräneringjaja
Passar lös/blöt markdåligtmedelutmärkt
Passar sluttande tomtdåligtmedelutmärkt
Belastbar för hög altanbegränsatmycket brabra
Montagetidkortlång (gjutning + torktid)mycket kort
Återställbar/flyttbarjanejja

Som tabellen visar finns ingen universalvinnare. Markplattor är snabbast och billigast på rätt mark men sämst på fel. Plintar är arbetshästen som klarar nästan allt men tar tid att gjuta. Markskruv kostar mest per fäste men sparar in på grävning och torktid, vilket ofta gör totalpriset konkurrenskraftigt på besvärlig mark.

Vad du själv bör titta på innan valet

Innan vi rekommenderar en grundtyp gör altanbyggaren en bedömning på plats. Du kan själv komma långt med den här checklistan:

Proffstips: Räkna aldrig snålt på antalet grundpunkter. Bärande reglar bör ha stöd på centrumavstånd 150-200 cm beroende på dimension, och hellre en plint för mycket än en för lite. En extra grundpunkt kostar lite i material men är det billigaste sättet att garantera ett golv som aldrig svajar.

Grunden hänger ihop med stommen

Grunden lever inte sitt eget liv – den ska matcha regelverket ovanpå. Står grundpunkterna glest måste reglarna vara grövre, och tvärtom. Altanbyggaren dimensionerar alltid grund och stomme som en helhet: rätt centrumavstånd på plintar mot rätt dimension på reglarna, med justerbara stolpskor så att vi kan väga av golvet exakt i våg. Vill du gå djupare i just plintarna har vi en guide om betongplintar för altan – storlek, djup och placering, och funderar du specifikt mellan skruv och betong är jämförelsen markskruv vs plintar för trädäck en bra fortsättning.

Eftersom altanbyggaren levererar altanen nyckelfärdigt står altanbyggaren för både val av grundtyp, dimensioner, infästning och slutresultat. Du köper alltså inte materialet själv och behöver inte gissa dig fram till rätt djup eller antal fästpunkter – altanbyggaren tar ansvar hela vägen från frostfri grund till färdig trall, och du får ROT-avdrag på arbetsdelen.

Vanliga misstag

Så väljer du

Välj markplattor om altanen är låg och marken redan är fast, plan och väldränerad – då får du en snabb och prisvärd grund. Välj betongplintar när du vill ha en robust, beprövad grund som klarar höjd, tyngd och tjäle på de flesta marker. Välj markskruv när marken är lös, blöt eller sluttar, när du vill undvika att gräva sönder trädgården eller när bygget ska gå snabbt. Är du osäker behöver du inte avgöra det själv – det är precis det vi är till för.

Vill du se vad just din altan landar på? Använd vår kalkylator för en snabb prisbild, eller begär en offert så bedömer vi marken och räknar på ett fast pris med material, arbete och ROT-avdrag på arbetsdelen.

Vanliga frågor

Vilken grund är billigast till en altan?

Markplattor är ofta lägst i materialkostnad för en låg altan på fast, bärig mark, men de är känsliga för tjäle och sättning. Betongplintar i borrade hål kostar lite mer men ger en stabilare grund som klarar tjälen. Markskruv har högst materialkostnad per fäste men går snabbast att montera, så på lös eller sluttande mark kan totalpriset bli lägre. Vad som blir billigast totalt beror helt på mark, höjd och hur många fästpunkter altanen kräver.

Hur djupt måste en altangrund ner i marken?

För att stå frostfritt ska grunden normalt ner till frostfritt djup, vilket i större delen av södra Sverige är ungefär 90-120 cm beroende på jordart och region. Plintar och markskruv förs ner till det djupet, medan lösa markplattor som ligger ytligt riskerar att lyftas av tjälen om dräneringen är dålig.

Kan jag lägga en altan direkt på gräsmatta eller jord?

Nej, inte om den ska hålla. Matjord och gräs är levande, mjukt och rör sig med fukt och tjäle. En altan behöver vila på punkter som når ner i fast, bärig mark eller under frostfritt djup. Altanbyggaren gräver, dränerar och sätter grunden korrekt så att golvet inte sjunker eller blir snett efter ett par säsonger.

Behöver jag bygglov för altangrunden?

Själva grunden styr inte bygglovet, utan altanens höjd, storlek och placering mot tomtgräns gör det. Låga friliggande trädäck är ofta lovbefriade, medan en hög altan eller en altan nära granne kan kräva lov eller anmälan. Reglerna skiljer sig mellan kommuner, så vi hjälper dig bedöma vad som gäller för just din tomt.

Relaterade guider